I förra numret av Bra Hund besökte vi första kursdagen på en valpkurs hos Borås Brukshundklubb. Nu kommer vi tillbaka vid sista kurstillfället för att se vad som hänt.

Text och foto: Lotta Hägglund

Smilla kan gå i koppel och hålla fin kontakt med matte Sofia Sahlberg.

Valparna vi träffar den här gången är naturligtvis större, valpar växer fort, men framför allt lugnare och mer fokuserade på sina uppgifter, hur små och enkla uppgifterna än är. Något som är mycket påtagligt är att valparna nu har bildat en flock, de har alltså vant sig vid varandra och det är inte längre lika spännande med de andra valparna runtomkring. Detta märks tydligt när man som vanligt inleder med en avkopplingsövning, valparna
kommer till ro betydligt snabbare än vid första kurstillfället.

Kursen har, som utlovades redan första gången, till stor del handlat om kontaktövningar, dvs att skapa en positiv kontakt mellan hund och husse eller matte. Det syns tydligt att dessa övningar har gett resultat och att alla tränat på detta även hemma, mellan kurstillfällena. Valparna har för det mesta bara ögon för sin husse eller matte även om nyfikenheten på kompisarna ibland tar överhanden. När kontakten är som bäst kommer belöningen
snabbt fram, antingen en godbit eller en leksak.

– Det som givit mest under kursen är utan tvekan kontaktövningarna. Svea har numera en mycket bättre kontakt med mig. Hon är uppmärksam på vad jag gör, och var jag tar vägen, på ett helt nytt sätt, säger Mari Gustavsson om sin parson russel terrier.

– Kontaktövningarna har haft en mycket positiv effekt och det hade jag nog inte jobbat med på samma sätt, och inte förstått vikten av, om vi inte

kurs, säger Anders Forsberg, husse till dobermannen Esco.
– Att använda lek, till exempel dragkamp, som belöning när Esco är duktig är också något som jag lärt mig. Esco tycker det är jätteroligt att ha dragkamp om en gammal kökshandduk eller något annat, det använder vi ofta.

– Smilla har fått en mycket bättre kontakt och är inte längre så fokuserad på andra hundar i omgivningen. Vi har tränat ganska mycket på detta mellan kurstillfällena. Små korta stunder varje dag, och ofta flera gånger om dagen, detta har verkligen gett resultat, säger Sofia Sahlberg.

– Det här med kontaktövningar, och effekten av dessa, hade jag inte alls funderat på, säger Peter Hjalmarsson, husse till borderterriern Lipton. Att lära in sitt och ligg är naturligtvis något man tänker på när man skaffar hund, men det här var något nytt, och väldigt användbart. Det har varit spännande och givande att jobba med detta, och det tycker även Lipton. Man märker på honom när man börja närma sig klubben att han tycker det är roligt att “gå i skolan”.

– Det har även varit bra att ha instruktörerna som bollplank. Man har självklart många tankar och funderingar runt det här med hund och nu fick man någon att resonera med. Har man inga bekanta med hund är det mycket värt, tycker Peter.

Förutom kontaktövningar har det naturligtvis hänt en hel del annat under kursen. Man har övat på bl a sitt och sitt kvar, ligg och ligg kvar. En del av valparna har blivit jätteduktiga på detta och de som busade mest vid första kurstillfället, Svea och Esco, klarar nu att sitta kvar med bara några meter mellan sig när matte respektive husse står en liten bit bort.
– Esco har blivit jätteduktig på att sitta kvar och ligga kvar. Nu får vi jobba med att gradvis öka störningen för att befästa detta.

Esco har lämnat bollen han hämtat till husse Anders Forsberg, och får sin belöning.

En söndag var man ute i skogen och provade på spår. Detta tyckte alla var roligt och intressant och de små valparna spårade jättefint. En och annan blev förvånad, men lycklig, när de helt plötsligt hittade favoritleksaken i skogen.
– Det var riktigt intressant, jag hade inte en aning om denna aktivitet som man tydligen även kan tävla i, säger Mari Gustavsson. Svea tyckte också det var jätteroligt och detta är defintivt något vi kommer att prova igen.

– Vår blandras Zingo gillade detta och vi har spårat flera gånger sedan dess, med lyckat resultat. Vi har gradvis börjat öka svårighetsgraden också, genom att göra vinklar på spåret och det löser han jättebra, säger Stefan Carlsson.

Mari Gustavsson har roligt med sin parson russel terrier Svea.

– Vi har också spårat flera gånger och det har fungerat bra. Detta kommer vi att fortsätta med eftersom jag gärna vill tävla i framtiden och detta är en tänkbar gren, säger Escos husse Anders Forsberg.

Den här gången står det, förutom träning av ligg och ligg kvar, även tävlingsinformation på programmet. Ett av klubbens tävlingsekipage, Ulf Andersson Wallén med briarden Troja, har engagerats för att visa upp lydnadsklass
I. När Troja kommer in på appellplanen uppstår viss oro bland valparna, denna hund känner dom
inte igen, hon hör inte till deras flock.

De lugnar dock snart ner sig så att Ulf och Troja kan visa upp sitt lydnadsprogram. Detta gör dom mycket snyggt och prydligt och detta inspirerade uppenbarligen, för på teoripassset blir det mycket prat om tävling, och många frågor från deltagarna. Flera verkar sugna på att prova på detta i framtiden, om det sen blir lydnad eller bruks får framtiden utvisa.

– Jag blev verkligen sugen på att tävla, det var ny kunskap som gav mersmak, säger Sofia Sahlberg som redan ser fram mot nästa kurs. Smilla är mycket duktig på att spåra, vi har provat flera gånger, men ska vi tävla blir det förmodligen i lydnad eftersom Smilla är blandras och därmed inte får tävla officiellt i spår eller någon annan bruksgren.

Detta kurstillfälle avslutas med inkallningsövningar och den här gången går det betydligt bättre än vid första kurstillfället, detta är något som samtliga kursdeltagare jobbat intensivt med på hemmaplan.

– Inkallning är nog det han är bäst på, skrattar Zingos matte Camilla Morin. När vi frågar vad som varit mest givande under kursen svarar husse, Stefan Carlsson;
– Jag har fått en större trygghet som hundägare. Vissa saker har jag gjort rätt och det känns skönt att få det bekräftat. Jag har även fått många tips om hur jag ska göra för att vara tydlig, för att göra det enkelt för Zingo att förstå vad jag vill.

Nästa gång vi besöker Borås Brukshundklubb är det dags för avslutning. Några smått nervösa hussar och mattar möter oss vid stugan. Det är idag det är dags att visa upp cirkuskonsterna som de vid första kurstillfälllet fick i uppgift att träna in. Första punkten på programmet är dock en tipspromenad. De som varit närvarande alla gånger och lyssnat uppmärksamt på teorin har en god chans till alla rätt. Frågorna är enkla men ibland lite kluriga. För att skilja deltagarna åt vid eventuellt samma antal rätt har man naturligtvis en skiljefråga. För att
inte frångå hundtemat får deltagarna som uppgift att gissa hur stort antal hundgodisbitar det ligger i en burk.

Därefter ska kontakten testas genom att hund och förare, med löst hängande koppel, passerar genom en “korridor” bestående av koner på ena sidan och assietter med korvbitar på den andra.

Magnus Hernqvist tränar flatcoated retrievern Nicke att sitta kvar.

Varje korvbit som slinker ner i hundens mage bestraffas med 10 fel på skiljefrågan och många skratt blir det när de glupska valparna får syn på korvbitarna och kopplet inte är kort nog att hejda dem. En liten tankeställare inför vinteruppehållets träning
kanske? Några ekipage passerar dock igenom utan att en enda korvbit försvinner och dessa får naturligtvis applåder.

Efter detta är det dags för eldprovet – cirkuskonsterna! Det visar sig att det som fungerat på hemmaplan inte lika självklart fungerar i den här miljön. Några av förarna har för säkerhets skull tränat in två konster för att ha en i reserv vilket visar sig vara klokt. Vi får se en diger provkarta på aktiviteter, allt från att dansa på bakbenen till att sitta vackert, gå slalom mellan mattes ben och att fånga bollar i luften. Även denna programpunkt drar ner mycket jubel och applåder från kurskompisar och instruktörer. Alla får dessutom berätta hur de tränat in sin konst för att ge de övriga deltagarna tips och inspiration.
Nu börjar det närma sig slutet på allvar och alla går in i stugan där man dukat fint vid långbord, kaffe och
hembakad tårta väntar. Innan man kastar sig över tårtan får deltagarna i uppgift att, anonymt, skriva ned vad som varit bra och mindre bra med kursen, allt för att instruktörerna ska kunna förbättra sig. Under tiden rättas tipslapparna och därefter är det dags för prisutdelning. Flera har lyckats få ihop 11 rätt av 12 möjliga, skiljefrågan blir alltså avgörande. Priser, i form av tuggben, delas ut till de tre bästa. Alla deltagare får dessutom diplom och därefter är det äntligen dags för fika.

Instruktören berättar att kursen kommer fortsätta till våren och alla anmäler sig direkt.
– Det är roligt att ha kurs när deltagarna är engagerade. Man märker snart vilka som tränar hemma mellan kurstillfällena, de gör stora framsteg från gång till gång. Då blir man motiverad att fortsätta säger instruktören.

– Vi vill defintivt inte missa fortsättningen på den här kursen. Till våren, när Svea blir ett år, kommer vi även gå en nybörjarkurs i agility. Då blir det två kurstillfällen varje vecka men det är bara roligt, avslutar Mari Gustavsson.

Valpkursen i Borås har både haft roligt och blivit duktiga.